Month: November 2016

När du ska behandla åderbråck finns det framför allt fyra metoder som används brett inom sjukvården. De tre vanligaste är laser, radiofrekvens och skum. På senare tid har även ett särskilt klister kommit som ett behandlingsalternativ.

Anders Holmberg är kärlkirurg och grundare av specialistkliniken Venous Centre. I dag använder han främst laser, men kompletterar ibland även med skum när han behandlar åderbråck.
–  Vi försöker att testa alla metoder på kliniken och bilda oss en uppfattning. Sedan satsar vi på de som fungerar bäst. Det handlar om att det ska vara en metod som fungerar bra och samtidigt inte kostar för mycket för patienten. En bra kombination helt enkelt, säger han.
Vilken metod hade passat dig? Boka en konsultation här

Värmebehandlingsmetoderna laser och mikrovågor är bra exempel.
– Det är två metoder som fungerar precis lika bra, men mikrovågstekniken med radiofrekvens är något dyrare. Den är dock enklare att lära sig och används därför på många sjukhus. Eftersom att laser ger ett lika bra resultat men till en lägre kostnad, även om den har lite högre inlärningskurva initialt för våra kirurger, så föll valet på den metoden, säger Anders.

Det händer även att kirurgerna kompletterar behandlingarna med en metod där ett kärlirriterande skum används.
– Ibland kommer det in patienter som har reståderbråck från tidigare behandlingar och då kan skum vara det bästa behandlingsalternativet. Det är ett billigare och enklare ingrepp, men eftersom skummet är lättflyktigt är det inte lika precist som laser. Vi använder inte det på större åderbråck eftersom resultatet riskerar bli sämre.
Läs mer om behandlingarna här

Den här metoden kan dock gå före laser när det handlar om äldre, sköra människor som inte ska ligga länge på behandlingsbordet.
– Det är patienter som kanske inte skulle ha kunnat behandlas annars.

Valt bort klistret
Klister är en ganska ny metod. Resultaten på kort sikt har visat sig vara bra, och den är samtidigt enkel att använda, kräver ingen bedövning och knappt något förband efteråt. Anders och hans kollegor på Venous Centre håller koll på den här metoden, men har i nuläget valt att avstå den.
– Vi ser stora fördelar med det här klistret men i dagsläget är det inte tillräckligt beprövat för att vi ska känna oss trygga i att satsa på det. Klistret innehåller akrylat som är väldigt allergiframkallande. Vi vill se resultatet av de långtidstester som pågår innan vi överväger att ta in det. Sedan måste priset ner också, säger Anders Holmberg.

På Venous Centre använder de som sagt laser och ibland även skum men oavsett behandlingsmetod tas även själva åderbråcket ut. Till detta används särskilda instrument som påminner om virknålar.
– Laser och skum används för att ta hand om grundorsaken till att åderbråcket uppstod, medan virknålarna tar hand om själva åderbråcket. Det är ju egentligen det som stör patienten, men skulle vi bara ta bort åderbråcket finns det en stor risk att det kommer tillbaka igen, säger Anders.
Vill du veta mer om åderbråck och behandlingsmetoder? Klicka här

Kirurgen markerar ut åderbråcken på benet, bedövar och plockar ut åderbråcken genom millimeterstora hål. Symptomen som patienten lidit av försvinner sedan inom ett dygn. Därefter tar det cirka 3-4 månader innan svullnaden lagt sig och resultatet kan bedömas visuellt.
– Det är ett enkelt ingrepp och de flesta är tillbaka på jobbet inom några dagar.

Lider du av åderbråck? Det går idag inte att på rak arm säga exakt vilka som kommer att gå med lindriga åderbråck under lång tid, och vilka som kommer att utveckla allvarliga sådana inom loppet av bara ett par år. Däremot kan de helspecialiserade venklinikerna med väldigt god marginal avgöra vilken riskgrupp du tillhör.
– Vi blir allt duktigare på att bedöma vad som är farligt och inte, säger Anders Lundell, kärlkirurg vid Venous Centre.

Ultraljud vid undersökningen
Undersökningen går till som så att du först har ett samtal med läkaren där du får beskriva dina besvär och om du genomgått någon tidigare åderbråcksoperation. Därefter tittar läkaren, med hjälp av ultraljud, på hur det ser ut i huden.
Vill du veta mer om hur det går till? Klicka här

Det som undersöks är kärlen i benet.
– Vi tittar på speciella punkter på in- och utsidan, säger Anders och förklarar att alla människor har ett ytligt och ett djupt system.

Det djupa systemet står för all blodtransport medan det ytliga sköter en del av värmeregleringen. Åderbråcken uppstår i det ytliga systemet, men orsaken till dem kan finnas i det djupa systemet.
– När de stora blodkärlen i det djupa systemet fungerar dåligt kan det ge upphov till åderbråck. Vi ser över så att kärlens klaffar fungerar som de ska och så att det inte finns rester från gamla blodproppar. I det ytliga systemet undersöker vi bland annat cirkulationen i blodkärlen. Dålig cirkulation gör att hudcellerna riskerar att dö och då uppstår mer allvarliga former av åderbråck, exempelvis problem med kroniska bensår, smärta, eksem och svullnad.
Är du orolig över dina åderbråck? Boka en tid för konsultation här

Gå vidare eller ej
När undersökningen är över skriver läkaren en journal, för att därefter diskutera med patienten hur det ser ut och vad man kan göra åt det.
– Om vi ser att det finns risk för den allvarliga formen rekommenderar vi alltid landstingsfinansierad vård och bokar in en tid direkt. Men är det den lindrigare formen tycker vi att det är viktigt att patienten får gå hem och fundera lite innan det fattas några beslut, säger Anders.

Den lindriga formen kännetecknas istället av symtom så som tyngdkänsla, svullnad, obehag, trötthet i benen och kramp nattetid.
– Det är inga symtom som på något vis är lätta att leva med, och ingreppet för att bli av med dem är relativt enkelt. Men det är alltid viktigt att patienten får en chans att tänka igenom sitt beslut.